Självkänsla

Vad är självkänsla?

Självkänsla kan beskrivas som den grundinställning vi har till oss själva, vår upplevelse av vårt egenvärde och  vad vi tycker om oss själva. Självkänsla är ett komplext fenomen. Det är vanligt att man pratar i termer av låg respektive hög självkänsla vilket ger en missvisande bild av vad självkänsla är. Många föreställer sig att en person med hög självkänsla alltid är nöjd med sig själv och inte bryr sig om vad andra tycker, medan en person med låg självkänsla ständigt känner sig mindre värd och sämre än andra. Så enkelt är det dock inte. Fortsättningsvis används istället begreppet sund eller osund självkänsla.

Sund självkänsla

En sund självkänsla innebär att man oftast tycker att man är bra som man är. Man har en upplevelse av att vara älskad och accepterad. En person med sund självkänsla hanterar förändringar väl, är mer benägen att prova nya saker,  lär sig av sina misstag och utvecklar sina styrkor för att kunna hantera framtida utmaningar.

En person med sund självkänsla anser sig värdefull oavsett om de presterar bra eller dålig. De är inte beroende av andras erkännande och beröm utan tycker om sig själva även om de får kritik. Det betyder inte att de är okänslig för andras åsikter och omdömen. Att ha en sund självkänsla innebär att man är lyhörd för andras åsikter och behov,  man värnar om sina relationer och är mån om att agera på ett socialt acceptabelt sätt. Samtidigt man har tillit till sitt egenvärde och låter inte självkänslan styras av andras syn på en själv. Har man en sund självkänsla accepterar man det faktum att man inte alltid kan ligga på topp och vara älskad av alla, och att man duger även om man  misslyckas med något.

En sund självkänsla kan betraktas som ett slags psykologiskt immunförsvar som gör att vi förstår vad som är vårt och vad som är andras. Det gör att vi hanterar motgångar på ett mer konstruktivt sätt.

Osund självkänsla

Vi lever i ett elitistiskt samälle. Vi ska vara smarta, framgångsrika, snygga, sexiga, träningsinriktade, spirituella, roliga och sociala. Listan kan göras lång. Sociala medier gör det möjligt att spendera timmar på att jämföra sig med andra. Kapitalismen när sig på vår upplevelse av ottilräcklighet och vi utsätts ständigt för reklam som talar om för oss att vi kan bli bättre, snyggare, smartare, lyckligare om vi bara köper en viss sak.  Att så många i västvärlden lider av en osund självkänsla är därför inte så förvånande. Men det är ett samhällsproblem och behöver tas på allvar.

Symtom på en osund självkänsla

”I have this weird self-esteem issue where I hate my self, yet I still think I’m better than everyone else.”

– Anonym                                      

Självkritiska tankar

En person med osund självkänsla plågas ofta av självkritiska tankar som talar om för dem att de är värdelösa, korkade fula och inte värda att älskas.  De ältar misslyckanden, plågas av skuld-och skamkänslor, undviker att prova nya saker och kan ha svårigheter att fatta beslut. De tar inte alltid hand om sig själva och  det finns risk att de utvecklar destruktiva beteenden då de inte ser sitt eget värde. De är också mer sårbara för depression och ångest.

Tolkar signaler negativt

Personer med osund självkänsla tenderar att tolka information från omgivningen negativt, något som har att göra med  att människan lättare tar in information som stämmer överens med den egna uppfattning. Har vi en negativ syn på oss själva kommer vi alltså söka information som stämmer överens med den bilden och bortse från information som inte stämmer med vår upplevelse.

Svårt att sätta gränser

I sin strävan att prestera på topp och vara andra till lags kan deras egna behov få stå tillbaka. Många har svårigheter att hävda sig själva och sätta gränser. Kort och gott svårigheter att säga nej. De tar på sig för mycket arbete, tränar för hårt och tar för mycket ansvar när det gäller sociala aktiviteter. Det kan på sikt leda till en utmattningsdepression.

Relationsproblem

Det är inte heller ovanligt att det uppstår slitningar i personens nära relationer. En del är i behov av ständig bekräftelse från sin partner. De kan upplevas som självupptagna, krävande och osjälvständiga. Andra distanserar sig eller beter sig överlägset i rädsla för att avslöja hur ”värdelösa” de egentligen är. Endel kan till och med bli elaka, avvisande och isolera sig. De är inte ovanligt att personer med låg självkänsla lever i destruktiva relationer då de inte tycker att de förtjänar bättre.

Fokus på prestation

”Jag förlorade loppet, jag är misslyckad och duger inte till någonting”

Prestationsbaserad självkänsla är en variant av osund självkänsla. Det innebär att ens självkänsla är beroende av hur väl man presterar. Andras bemötande, åsikter och kritik kan få en överdrivet stor betydelse. Istället för att se misslyckandet som ett lärotillfälle, eller påminna sig själv om att man är bra på annat, ifrågasätter man sitt eget värde. Det kan vara otroligt smärtsamt.  En del ältar sina misslyckanden i oändlighet och lägger all sin energi på att prestera bättre, vilket kan vara utmattande.

Nedvärdering av andra

Har man en osund självkänsla är man ofta mycket hård mot sig själv när man inte lyckas leva upp till sitt ideal.  För att undvika denna självhatattack förlägger många sina  brister och tillkortakommanden på andra. Vi blåser upp oss själva och sänker andra så att vi ska känna oss bättre i jämförelse med dem. Att anse sig bättre än andra är alltså ett slags försvar, ett sätt att skydda vårt ego. Behovet av att känna sig speciell är förståeligt. Men det finns områden där det är svårt att förneka sina brister eller där vi helt enkelt inte står oss i jämförelse. Någon kommer alltid vara smartare, snyggare, mer framgångsrik. Det måste vi lära oss hantera utan att hänfalla till självförakt och uppleva oss värdelösa.

Självkänsla vs Självförtroende

Självförtroende är en term som ofta förväxlas med självkänsla. Självförtroende beskriver dock snarare vår tilltro till vår egen prestationsförmåga. Ens självförtroende kan delas in i olika områden. Man kan till exempel ha ett mycket bra självförtroende när det gäller studier men ett sämre självförtroende när det gäller utseende eller relationer.

Hur formas självkänslan

Självkänslan är ett resultat av gener och miljö. Den grundläggs under uppväxten och kan liknas vid en behållare som under ens uppväxt fylls med positiva och negativa erfarenheter. Behållaren blir på så vis positivt, negativt eller neutralt laddad.  Men oavsett gener och miljö kan vi utveckla en sund självkänsla. Denna utveckling sker genom goda erfarenheter, att befinna sig i situationer där man möts av respekt och omtanke. Ett sätt att själv arbeta med sin självkänsla är därför att prova nya saker och sätta sig i nya situationer.

Professionell hjälp

Att leva med en osund självkänsla är smärtsamt. Man är ständigt upptagen av att göra rätt och prestera väl. Personer med osund självkänsla tycker ofta inte att de förtjänar att behandlas bra och må bra, vilket kan leda till att de hamnar i relationer där de blir illa behandlade eller situationer som är skadliga för dem. Om en osund självkänsla skapar lidande och hindrar en från att leva det liv man vill leva ska man söka professionell hjälp.

Psykologisk behandling

I psykologisk behandling arbetar man med att identifiera självkritiska tankar, undersöka hur de uppkommit och ifrågasätta deras riktighet. Därefter utvecklar man mer hjälpsamma tankemönster. Vidare arbetar man med att utveckla medkänsla med sig själv. Man lär känna sina behov, hur man uttrycker dem och övar på att sätta gränser. Parallellt med detta praktiserar man sina nyförvärvade förhållningssätt och beteenden och skapar goda erfarenheter som i längden förbättrar självkänslan.

Hur stärker man barns självkänsla

Studier tyder på att självkänslan grundläggs under uppväxten.  Att känna sig älskad och accepterad av nära och kära är viktigt för utvecklandet av en sund självkänsla. Som förälder eller närstående kan du gynna utvecklandet av en sund självkänsla genom att:

1. Ta hand om dig själv och uppskatta dig själv. Tala inte illa om till exempel ditt utseende, din kropp eller dina prestationer. Barn gör framför allt som vi gör, inte som vi säger.

2. Ge rikligt med kärlek och omsorg. Visa kärlek som inte är villkorad eller baserad på vad barnet gör eller hur barnet presterar. Det gamla uttrycket ”älska mig mest när jag förtjänar det minst” sammanfattar det hela ganska bra. Om barnet gör fel, var noga med att kritisera beteendet och inte barnet.

3. Det är viktigt att låta barnet göra egna erfarenheter och lyckas med saker. Barnet behöver få utvecklas i sin egen takt. Som förälder gäller det att vara följsam för vad barnet faktiskt klarar av så att barnet inte upplever för många misslyckanden.

Julie Franzén
Posted av Julie Franzén - april 16, 2019

Jag vet redan två saker om dig. Du är intelligent och stark! Att söka hjälp är nämligen ett tecken på intelligens....

// no posts found

No results message!

Lägereld
Publicerad av Lägereld

When stress got to be too much for TED Fellow Sangu Delle, he had to confront his own deep prejudice: that men... (Read more)

Lägereld
Publicerad av Lägereld

Dom talar om självskadebeteenden, om emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline), om emotionell smärta, om självskada som distraktion, självmordsförsök, desperation, att vara fånge i... (Read more)

Lägereld
Publicerad av Lägereld

Detta avsnitt av Psykologipodden fokuserar på långvarig stress. Vi får träffa den svenska stressforskningens fader Lennart Levi och tala om långvarig stress,... (Read more)

Lägereld
Publicerad av Lägereld

I detta avsnitt pratar Jacqueline Levi om den kroppsliga reaktionen på stress, om varför man kan bli sjuk efter att man varit... (Read more)

Lägereld
Publicerad av Lägereld

Crystal takes a road trip with her boyfriend and mom to spelunk in underground caverns while explaining how she succeeds at managing... (Read more)